in the end the only thing you really own is your story.

Hela gårdagen spenderade jag i soffan under dubbla täcken.  Med feberfrossa, täppt näsa och ett paket Ipren som bästa vän.  Som om inte feber vore nog drabbades jag också av någon konstig form av ångest där jag låg i min ynklighet. Ångesten yttrade sig på det sättet att det kändes som att jag ALDRIG kommer bli frisk igen. Så där låg jag nerbäddad och frös så att jag skakade och var övertygad om att det är så mitt liv kommer se ut för alltid. Idag känns det som att febern har sjunkit en aning och jag orkar helt enkelt inte vara sjuk längre. Så jag slängde på en lermask och ska snart hoppa in i duschen och försöka duscha av mig sjuk-känslan och helt enkelt vägra vara sjuk.