dansa fram
nån stans på vägen blev det fel
det blev ett spel
och jag förlora mot mig själv och den jag är
rädslan kom
för att inte räcka till
kändes som
att jag inte passa in
själens mur
byggdes på för varje år
och tänk vad tiden går
och plötsligt vet jag inte längre vad jag står
-Caj Karlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar